Scoutäventyr

Sjöscoutkåren Porkalas vänbok är tillbaka. Möt vargungeflickorna, alltså Fjärilarna! 

IMG 7438

Patrull: Fjärilarna

Hur kom ni på patrullens namn: Rebecka hittade på det, sen röstade vi. Det var ett lätt val!

Patrullens superkrafter: Vi är supersnabba och starka! Och rädda ibland, det kan vara bra så man är försiktig. Att bli osynlig vore en kiva superkraft, då kan man äta en massa marshmallows utan att det märks! 

Det här vill vi uppleva tillsammans: Segla och åka på läger! Och att få åka jolle igen!

Vår patrull är: Perfekt :)

Då jag nu är inne på mitt fjärde år av universitetsstudier och för tillfället även befinner mig på utbyte i Uppsala i Sverige märker jag ofta att scoutingen är närvarande. Även om jag för tillfället inte scoutar alls på grund av utbytesåret finns det alltid där att en har varit scout i många år. 

 Först är det problemlösningsförmågan som jag upptäcker att jag har nytta av. Efter att ha deltagit i en massa scouttävlingar där en med ganska lite material måste försöka hitta på lösningar till problem för att få så höga poäng som möjligt. Eller att som ledare pussla ihop och under ett förläggningsveckoslut planera och tänka om och få allting att fungera, helst utan att deltagarna märker att allting inte gått som planerat. Så jag har till exempel lyckats fixa min cykellampa med lite papper och tejp, efter att jag samma kväll jag köpte den tappade den i golvet så att den sprack lite. Eller kvällen då jag var trött och hungrig och insåg att det i det gemensamma köket i studentkorridoren inte finns en konservöppnare och jag väldigt mycket skulle behöva tonfisk på min sallad nu. Så här i efterhand kan jag meddela att det ganska lätt går att få upp en konservburk med en matkniv om en först gör ett hack med en vassare kniv. För som scout vill en inte heller förstöra den vassa kniven genom att skära genom aluminiumet runt hela burken.

 Den andra saken är förmågan att lösa samarbetsuppgifter och vara otroligt duktig i diverse lektävlingar. För sanningen är ju att normala människor leker dessa lekar då de är barn och sedan på nytt då de börjar studera. Men scouter leker i alla åldrar och vi tävlar i knäppa och roliga tävlingar. Många av dem påminner en hel om sådant en gör i studievärlden. Och det säger ju sig självt att har en redan övat på dessa lekar och tävlingar i femton år har en ett försprång. Men självklart kan det även bli frustrerande om en tävlar i lag och de andra lagmedlemmarna inte alls har samma tankesätt och tävlingserfarenhet och inte är ens i närheten av ens egen nivå av taggning. Och så är ju många scouter helt otroligt tävlingsinriktade så därför har i alla fall jag i dessa situationer fått inse att nu är det inte som en scouttävling där det är på liv och död och du spiller gärna blod svett och tårar om det betyder att du vinner.

För tillfället under mitt utbyte bor jag i studentkorridor med eget rum och badrum, men delat kök. I korridoren bor det elva andra personer och jag skulle nog säga att det är en fördel även här att vara scout. Jag är ju ganska van med att bo nära inpå andra människor och nu då vi har fått allting att rulla på är det inte speciellt jobbigt att laga mat i samma kök som alla andra. Och då vi fixade ihop ett städschema och bestämde upp reglerna för hur en beter sig i köket och allmänna utrymmet märkte jag att strukturen jag har från att organisera saker i scoutsammanhang gjorde att det gick lätt att bestämma saker och fixa allting. Det kan även vara en del av hur en är som finländare, men jag gillar att vara effektiv och inte vela allt för mycket.

 Så skulle jag vilja säga att efter att ha tränat på att gå utan sömn på lägerveckor och liknande klarar jag bra den lilla sömn en får som studerande. Men sanningen är tyvärr att den träningen inte tycks ha gett så goda resultat hos mig.



Mette

Äntligen är scoutverksamheten igång igen! Under hösten kommer kårens alla patruller presentera sig och först ut är vargungekillarna - möt Ananasflugorna! 

IMG 6694

Patrull: Ananasflugorna

Hur kom ni på patrullens namn: Förra året hette vi bananflugorna, så nu tyckte vi att det här skulle vara kul!

Patrullens superkrafter: Vi har många! Elias föreslår tokighet, medan Benjamin säger att en superkraft är att se ut som Elvis. Daniel berättar att patrullens medlemmar är blixtsnabba på att äta godis, medan Joel säger att alla är kreativa. Också att vara glada och positiva hör till killarnas superkrafter. 

Det här vill vi uppleva tillsammans: Resa till månen och djungeln!

Vår patrull med ett ord: KREATIV

Hurra! 

Äntligen är söndagarna som de ska - vi har just haft höstens första möte och feelisen är på topp. Säsongens första möte bestod bland annat av namnlekar, grillning av marschmallows och en massa annat kul. Många blev uppflyttade till nya årsgrupper och så välkomnade vi ett gäng ivriga vargungar - välkomna med i Sjöscoutkåren Porkala. 

Vi fortsätter nästa söndag, men ifall ni vill se mera scouting under veckan så lönar det sig att följa oss på sociala meder. På Facebook hittas vi på Sjöscoutkåren Porkala, på Instagram heter vi ssk_porkala. 

Vi ses! 

 

Under den gångna veckan har scoutveckan firats runt om i landet, vilket betyder att det ordnats lite extra många scoutiga evenemang. Dessutom har det postats massvis med scoutiga bilder på sociala medier, denna gång med hashtagen #förattscouting. I samband med dessa bilder har scouter, såväl yngre som äldre, berättat om de äventyr som scoutingen möjliggjort.

Atlantin yli 932

Och visst har scoutingen en tendens att bjuda på mäktiga äventyr och minnesvärda stunder. Tack vare scoutingen har jag fått segla i hårda vindar, delta i vattenkrig med segelbåtar (OBS! Motorer strängt förbjudna, vattenpistoler mycket okej), bygga upp flera lägerkök och sprungit från kontroll till kontroll i de mest märkliga spårningar och patrullrådighetstävlingar. Scoutingen bjuder helt enkelt på fantastiska upplevelser, men idag vill jag fundera på vad scoutingen kan bidra till i "det vanliga livet". Jag tror nämligen att scoutingen ofta gör att vi scouter vågar prova på nya grejer också utanför vår hobby, vi är ju så vana vid tankesätt som "nåmen vi testar och ser hur det går" och "det här fixar vi tillsammans".

Atlantin yli 954

För ett par veckor sedan kom jag hem från ett riktigt äventyr, jag fick nämligen äntligen uppfylla min största barndomsdröm om att segla över Atlanten. Jag (och världens bästa seglingssällskap: min totalt seglingsgalna pappa!) var med på överfarten på en båt som heter Vahine. 12 personer på litet utrymme och 17 dygn på öppet hav. Och det var fantastiskt; allt jag drömt om och så mycket mer. Under resan fick vi uppleva delfiner som följde efter oss i en vecka, några stormar men även stiltje, fantastiska stjärnhimlar och maträtter som blev allt mer fantasifulla då färskvarorna började ta slut.

Självklart fanns det stunder då vi blev irriterade på varanda och en gång funderade jag nog på att varför sjutton håller jag på med sådana här krångliga hobbyer, virkning hemma i soffan vore ju lättare (Situationen såg ut så här: Första stormnatten, jag klantar mig och drar upp ett sår på knät. Där ligger jag sedan på salongens soffa, medan skepparen kollar på såret och funderar högt: "Borde vi sy ihop det direkt". Jag är inte så taggad på syövningar, så det blir fjärilstejp och jesustejp. Mycket bra!)

Innan seglatsen var det flera bekanta som frågade mig hur jag vågar åka iväg för att segla över Atlanten. Vid de här frågorna kände jag mig som ett frågetecken; det är väl klart jag vågar. Visst var jag supernervös innan, men det var hela tiden klart för mig att detta var något jag absolut ville göra och också skulle fixa. Och här mina vänner, kommer scoutingen med i bilden.

Atlantin yli 1002

För mycket av scoutingens charm ligger ju i att gå utanför sin bekvämlighetszon och prova nya saker. Och det kan vara saker som inte ser stora ut för någon annan, men som för personen själv känns som att bestiga berg (de modigaste personerna på scoutläger? Alltid, alltid vargungarna som kanske tältar och deltar i läger för första gången i sitt liv, ni är fantastiska som fixar det med sådan glädje!). Scoutingen ger oss chansen att uppleva nya grejer och göra saker vi aldrig tidigare gjort, ibland kanske vi misslyckas men då är det bara att försöka igen.

Jag tänker ofta att scoutingen fungerar som språngbräda. När jag är nervös för något kan jag ju alltid tänka tillbaka på scoutäventyr och säga till mig själv "Om jag klarade av det där, då fixar jag detta också!". Och vet ni vad som är ännu bättre? Att äventyren, varken inom scoutingen eller annars, aldrig tar slut! Det är väl därför som så många av oss stannar kvar i scoutingen genom livet, för att få äventyra tillsammans med andra och på köpet få använda scoutingen som språngbräda för andra äventyr. För vad är det vi scouter alltid är? Jo, ALLITD REDO!

#förattscouting

Atlantin yli 989

PS. Ibland ser Altantseglats ut så här och största delen av besättningen lapar sol och dricker apelsinlemonad, ibland är regnstället på och seglen revas så mycket det går. Balans!

Våra spejar- och explorerscouter funderade över vad som behövs i väskan på en längre seglats. Det här kom Daniela, Nea, Tia, Vivi, Nicholas och Joel fram till:

Hatt

Solglasögon

Flytväst

Vattenflaska

Regnkläder

Medicin

Långärmade

Solkräm

Kräm som innehåller aloe vera, för eventuell brännskada

Varma kläder och byteskläder

Rätt slags skor

Seglingshandskar

’’Ta med deodorant så att du inte blir kastad över bord’’ hälsar Joel

Spelkort

Bok

Godis och snacks

Kaffekopp med ett lock

Flera solglasögon

Kom ihåg att packa allt i en mjuk väska!

tvesovla2

Här delar de dessutom med sig av ett litet seglatsminne:

Det är alltid bra att packa extra solglasögon med. För om de går sönder eller du tappar dem kan du ändå se för resten av seglatsen. Jag vet det här på grund av att jag tappade mina solglasögon i havet, och efter det försökte jag dyka efter dem, men för att man ser så bra i Finlands vatten kunde jag inte hitta dem.

Imorgon börjar skolorna och vardagen för de allra flesta scoutfamiljer och då kan det ibland behövas lite extra mellanmål för att energin skall hållas på topp. Som tur så provade äventyrsscouterna under hösten igenom ett helt gäng mellansmålsvarianter. I tur idag är smoothies med olika smaker!

test2

Mehuiza 100% Smoothie

Utseende: Smoothien är väldigt vit! Trist förpackning.
Konsistens: Slät.
Smak: Mycket kokos, god! Tropisk smak.
Doft: Konstig doft.
Vitsord: 4/5

Jänö Smoothie. Porkkana, appelsiini, tyrni, kaura.

Utseende: Den ser slajmig ut.
Konsistens: Förvånansvärt rinnande!
Doft: Doftar mest äppel, inte så mycket havtorn.
Smak: HEMSKT!
Vitsord: 1/5

Smuutelo marja

Utseende: Blåbärigt, helt lila!
Doft: Luktar äckligt!
Konsistens: Mycket rinnig.
Smak: Den smakar surt och som svarvinbär. Det är massa frön i den!
Vitsord: 3/5 eller 0/5, beroende på vem vi frågar. Här kunde gruppen inte enas om ett gemensamt vitsord.

Marli Hedelmäinen

Utseende: GUL
Konsistens: Den är jättelös och rinning!
Doft: Fruktigt!
Smak: Mmmm mango, jättegott!
4,5/5

Innocent Super Smoothie, Tropical & Protein

Utseende: Den är färglös?
Konsistens: Toffeeaktig, mjuk, pulvrig. Lite märklig, tycker hela patrullen.
Smak: Som godis! Blandning av toffee och tropiska frukter, Smakar beskt!
Doft: Äppel, salt, doftar inte gott.
Vitsord: Delar läget: 0 eller 3,5/5.

 

PS: Ni minns väl att vi inte ännu idag har scouter. Söndagen den 14.1 kör vi igång som vanligt igen, vi ses då!

För ett par veckor sedan samlades Sjöscoutkåren Porkala på Bergåsa för en helg med mat i kubik. Det var nämligen dags för förläggningen Masterchef. Och visst var det mycket mat, i alla dess former. På programmet stod bland annat att rensa fisk, att koka soppa i soppkanon och att dekorera de vackraste muffinsen i hela Kyrkslätt.

En superrolig helg med andra ord! Här skall ni få njuta av ett litet bildregn, varsågoda. Bilderna är tagna av Jonathan Kuhlefelt.

 

masterchef1

Soppan förbereds. Det gäller att vara försiktig då man hanterar kniv, men det fixar våra scouter lätt!

masterchef2

Soppa på soppkanon tillreds här.

masterchef4

Också vargungarna tillredde sin egen lunch, här blir det knackkorvssoppa på trangia!

masterchef5

 

Fisk på flera sätt! Av dessa två fiskar blev det en massa läckerheter och både den panerade och rökta fisken smakade fantastiskt. Bra jobbat!

masterchef7

Det gäller att hålla tungan rätt i mun då den stora muffinsdekorationstävlingen är igång. Och muffinsen blev helt klart alldeles fantastiskt söta, både till utseendet och till smaken!

 

Tack till både scouter och ledare som gjorde Masterchef till en lyckad förläggning!